Tyskspråkig musik.

Har jag väl hittills varit lite skeptisk till. Men har nu hittat en man som får mina barriärer att falla.

Herbert Grönemeyer. Han är visserligen tysk - men enormt populär här i Österrike. Något av en folkär - och lite gladare - Ulf Lundell.

Den här låten hörde jag för första gången när jag körde ensam i bilen en sen eftermiddag. Den har hamnat på min lista över de ultimata kärlekslåtarna. Glück heter den. Lycka.

Du bist ein Geschenk
seit ich dich kenne
trage ich Glück im Blick

Du är en gåva
Sen dess det jag känner dig
bär jag lycka i blicken

Inte alls så cheezy på tyska som det låter på svenska.

Och den här är också vacker vacker. Särskilt live.

Ich hab Dich lieb. Jag har dig kär. Helt enkelt.

Sådär. Nog om kärleksdravel.

Nu är det läggdags och spännande uppföljning i boken Blodsockerblues av Fredrik Paulún.

Kommentarer
Postat av: Kajsa

Jadu, jag fattar att det tagit hur lång tid som helst för dig att hitta bra inhemsk musik - om jag lyssnar på dessa låtar under tre år kanske jag också kommer att gilla dem, men jag tror nästan att jag får öronskavsår och avlider innan dess!

Nu var jag hård, va - men det har jag rätt att vara för jag är nyss hemkommen från Paris, ok! Vive la France, Edith Piaf et Jacques Brel (ok, belgare, men din snubbe var ju tysk och inte österrikare!)! Det kan vi kalla musik, det!

(Men du - jag förstår att det är tufft, att du gärna vill ha någon tyskspråkig musik att digga, så jag godkänner väl smörballadsockersöte gubben, bara för att du inte ska flytta hem gråtandes och längtandes efter Ulf Lundell!!!)

2009-02-03 @ 22:30:12

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0