Hulken och jag.

Båda har vi vid utvalda tillfällen gröna fingrar. För min del närmare bestämt två dagar om året. En på hösten när jag fyller blomlådorna med ljung. Och en gång på sommaren när jag planterar pelargoner. Förra årets pelargoner har övervintrat i vårt trapphus. Mot alla odds har de också överlevt. Inte en droppe vatten på närmare nio månader och det var inte mycket med dem när jag ställde ut dem i ljuset igen i slutet av maj, jag fick klippa ner dem till bara några centimeter. Men kolla vad de har tagit fart!


Jag och min blomlåda. Längst bort i bild ser ni min andra stolthet...


...nämligen detta vackra plantage. Där det där gröna ogräset, som totalt tagit över makten i blomlådan, är var tidigare lila ljung. Och de bruna sakerna på sidorna var en gång gröna små pytte-enar.


Snögubben var den enda som överlevt med ett leende på läpparna.


Ta-da!

 
Pensionärsblomman jag aldrig trodde att jag skulle vilja ha.

Kommentarer
Postat av: Mamma

Oh, så fint i lådorna! Roligt att de gamla överlevde. Bra jobbat!

2009-07-06 @ 07:48:56

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0