Semsterhjärnan är tillbaka.
Den kämpar med att slå på sig själv igen.
Veckan som gick var full av lata dagar. Tvätten fick hänga. Inga måsten. Vi sov middag. Tog dagen som den kom. Kopplade bort allt annat än ledighet. Det var bara en veckas ledighet, men den kändes mycket mycket lång. Jag har aldrig förut haft en hemmasemester. Om man räknar bort Hallsta som hemma. Men det gör man ju i och för sig inte. Hur som helst har jag definitivt underskattat hemmasemestern som fenomen.
Så. Tillbaka i verkligheten. Det är inte smart att börja med att belasta övertidskontot, men ibland går det inte att undvika. Igår ville jag bara gråta. Men idag känns det lite hoppfullare. Kanske det bara handlar om att komma ur semesterlunken. Slå på den riktiga jobbarhjärnan. Jag ger det ett par veckor.
Två dagar tillbringade vi i Salzburg förra veckan. Och nej, vi åkte inte klockan sex på morgonen. Vad skulle vi göra halv nio i Salzburg? Vi kom fram efter lunch efter ett mellanstopp i Mondsee. Kyrkan där var inspelningsplats för bröllopet mellan Maria och kapten von Trapp. Hela Salzburg andas naturligtvis Sound of Music och vi spanade in några platser. Bilder nedan.
På vägen hem åkte vi landsvägen i stället för motorvägen. Salzburg är väldigt vackert och vi stannade på ett par ställen för att fika, åka elektrobåt och mumsa glass. Mmmm. Semester.
Lunch i Mondsee.
Le Sound of Music kyrka.
Filosoferande ovanför Salzburg.
Här har det en gång i tiden sjungits och dansats något förfärligt.
På väg hem genom vackra landskap...
... hyrde vi en elektrobåt och luftade fötterna lite...
... och jag åt världens kanske läbbigaste glass - med mintsås.
Åh herregud så vacker natur!!!! Låter som en härlig semester!
Oh, jag vill också KÄNNA Sound of music! Låter som en semestertripp!
Jag hoppas att ni sprang omkring och sjöng? I alla fall "The hills are alive" och lite "Do a deer a female deer". Annars får ni skämmas (när ni är där med mig, för det kommer JAG göra!)!
Så klart vi sjöng, jag började nynna lagom när vi lämnade Wien på morgonen. Markus vaknade till och med dagen efter med just "Do a dear a female dear" på hjärnan, stackarn. Eftersom det är den enda strofen i hela sången som han kan.
deEEEEEEr förstås.
Jag kan lära honom alla texter (har dem till och med med noter från den tiden jag spelade piano...!), så slipper han bli terroriserad av bara EN strof och kan byta när han tröttnat.
Let's start from the very beginning, a very good place to start...
