Om att påta i en blomlåda.
Lägg märke till det fräcka förklädet som effektivt tar bort något av Hausfrau-känslan.
I köksfönstret blev det en tomatplanta (ska bli intressant att se om den klarar sig på tre timmars morgonsol), basilika, persilja, mynta (till mojiton) och en lavendel (som jag hoppas ska dofta härligt om någon månad och så kanske jag framåt höstkanten kan dela med mig av husliga tips som hur man syr sina egna doftpåsar för garderoben om jag hinner med att skörda min omfattande odling). Måste erkänna att känslan av att öppna fönstret och plocka kryddor till en sallad (eller drink) är smått idyllisk mitt inne i stan.
Och i vardagsrummsfönstret till höger blev det pelagonier - blommorna jag trodde jag aldrig själv skulle vilja ha, men de är ju så otroligt vackra. Och jag valde olika cerisa nyanser och idag slog det mig hur jäklans snyggt det blev mot den gula husväggen i bakgrunden på andra sidan gården. När jag ändå klappar mig själv lite på axeln, så kan jag ju passa på att tala om att även de tre blommorna till vänster är verk från helgens arbete. Tidigare stod där tre andra blommor som M hade valt för ett par år sen - yviga, slitna, lätt oidentifierbara till sin art. Han blev dock nöjd också (bör jag väl tillägga, eftersom han nu också kan läsa min blogg. Nej, han har inte lärt sig svenska, men googles översättningsservice översätter nu websidor hit och dit från och till alla möjliga språk. Så med tre klick är hela min blogg översatt till tyska! I samma tre klick känns ju plötsligt mina år av ansträngningar att lära mig tre främmande språk fullkomligt bortkastade, när google ger dig svaret på allt. På vilket språk du vill. Det är ju nu bara att invänta ett talverktyg också som man kan operera in i stämbanden och så är ju mina språkambitioner fullkomligt bortkastade.)
Haha, ja pelagonier är ett illavarslande tecken på att man börjar bli tant :) Min fackliga partner och tillika kollega kallar mig för mormor efter att ha fått reda på att jag en fredagkväll vattnat mina pelagonier på balkongen, ätit mina sista lindorkulor, tagit på mig mjukisbrallorna, satt på mig glasögonen, hällt upp en päronlikör och knäppt på "så ska det låta" på tv'n.
Jag är på god väg in i tantträsket som med dom andra pensionärerna trängs på coop, noggrannt väljer varorna som först ska ställas upp på bandet till kassan, lusläser rabattkuponger och skäller på ungdomar som cyklar för fort på gångvägen mellan våra hus.
Allt på grund av ett par pelagonier på balkongen :)
Jag har försökt återta min ungdom genom att taktiskt vägra vattna mina blommor, köpa nya sloggitrosor för att jag inte orkat tvätta, käka marabochoklad till lågpris, dricka cider och titta på krassa underhållningsprogram.
Tyvärr måste jag nog erkänna för mig själv att jag trivs rätt bra i tantträsket. I alla fall ordningen hemma, rena trosor, och rabattkuponger är ju rätt bra att ha ändå, ungdomarna kör alldeles för fort på sina cyklar nu för tiden och man måste ju vakta sin avkomma, lindorkulor är goda och en päronlikör då och då är inte dumt. Så ska det låta har blivit ett förstaklassigt underhållsprogram och pelagonier är inte så tokiga när allt kommer omkring.
Dock kan jag tänka mig att byta ut mitt hemmagjorda förkläde med volanger på mot ditt fräcka!
