muggbo

Och ja, vi lever. Den senaste dryga veckan har vi verkligen varit totalt bortkopplade. Inget internet. Och INGEN MOBIL. Vi lamnade San Francisco i tisdags forra veckan och inte mindre an 15 mil fran staden slog det M att mobilen lag kvar under huvudkudden, pa hotellet. Det var ju inte direkt tal om att aka tillbaka och hamta den. Men med lite trixande fram och tillbaka under resans gang sa fick vi FedEx att hamta upp mobilen pa hotellet och kora den till hotellet i Los Angeles, dar resan borjade. Och dar den nu ocksa slutar. Och dar mobilen tack och lov lag och vantade pa oss nar vi kom dit for ett par timmar sen.

Efter San Francisco akte vi osterut, mot Yosemite nationalpark. Verkligen otroligt vackert. Och jag angrade att vi bara planerat in en dag dar. Hade garna overnattat och haft tid att vandra eller cykla runt lite mer i parken. Men nu ar det ju sa finurligt att typ alla nationalparker i USA forstas ar bilvanliga och man kan se mycket genom att bara kora runt och stanna dar man vill. Sa det gjorde vi. Och sen akte vi langs Tioga Pass vilket bjod pa fantastisk utsikt over parken och i ovrigt upplevelsen av vild natur. Vi korde igenom hela paken och ut till Lake Mono, dar vi overnattade pa ett gulligt motell som ocksa verkade vara den lilla stans fikahak och dar vi at frukost i solen pa verandan dagen efter.

Vi stannade en natt och sen bar det av mot Death Valley. Jag ska erkanna att jag inte var helt avslappnad infor tanken att aka igenom Death Valley, som ar en av de varmaste platserna pa jorden. Kommer bilen att benada oss genom att fungera hela resan? Kommer vi att torsta ihjal? Och hur gor vi om nagot hander, vi har ju ingen mobil?! Vi stannade pa besokscentret som lag i borjan pa vagen som tar dig in i parken. Och de sa inte att vi var helt knappa i huvudet i alla fall. Dock var Death Valley beraknat att satta nytt varmerekord dagen efter. Ett rekord som statt sig sedan 1913 och som var 135 grader Fahrenheit, vilket borde vara ungefar 50-nagonting grader Celcius. Med mycket vatten och en "palitlig bil" (som man enligt parkinformationen borde ha) sa akte vi in i dalen. Och att saga att det var varmt ar en ren underdrift. Nar vi klev ur bilen for forsta gangen var upplevelsen som att nagon stod med en jatteenorm harfon och blaste rakt in i ansiktet. Och over hela kroppen med for den delen. Landskapet i Death Valley skulle man kunna tanka sig har givit namn at parken. Det ar ratt dott. Som ett manlandskap med torra oppna vidder, omgivet av berg. Torrlagda ytor som en gang var sjoar. Och USAs lagsta plats ligger har, ca 80 meter under havsytan. Och dit var vi natuligtvis och tog kort som riktiga turister. Death Valley ar utan tvekan den mest markliga plats jag varit pa.

Hmmm... det har blir ett langt inlagg ser jag. Vi ska aka och handla lite och tanka bilen. Fortsattning foljer.